Den försåtligaste av risker

 

Risk. Ett ord som brukas flitigt av banktjänstemän, förvaltare och såväl proffessionella- som privatinvesterare. Det finns väldigt många olika sorters risk, med den gemensamma nämnaren att dom alla utgör ett hot mot ditt kära kassaskrin som du vårdar så ömt. Det kan vara bolagsrisk, valutarisk etc etc. På Wikipedia står det om risk: "Risk är sannolikheten för ett oväntat utfall. Inom ekonomisk teori (Företagsekonomi, Makroekonomi och Finansiell ekonomi) är parametern för det oväntade det ekonomiska resultatet, dvs vinst eller förlust"

Nu närmar vi oss en särskilt bedräglig risk, nämligen den riskbedömning banker och fondbolag sätter på sina investeringsprodukter. Risken på en fond sätts på en skala mellan 1 till 7 där 1 är lägst risk. Tänk nu ett scenario när skötsamma Sara går till banken med sina sparpengar hon flitigt gnetat ihop genom extrajobb på sin fritid. Sara har hört att man inte ska ha sina pengar liggandes på ett sparkonto bara, men hon är inte så särskilt intressserad av investeringar. Så hon går till sin bank, som givetvis är samma bank hennes föräldrar alltid har använt. 

Banktjänstemannen är trevlig och bjuder på kaffe. -Vad ska du ha dina sparpengar till frågar banken? -Jag vill köpa ett eget boende. Jag hyr en lägenhet idag, men vill ha eget någon gång i framtiden. -Så hur mycket risk vill du ta med dina sparpengar, frågar denne. Sara tycker ordet risk låter skrämmande, särskilt i samband med hennes lilla kapital. -Helst ingen alls svarar Sara förskräckt! -Lite risk måste man ta, det är den man får betalt för. Så banken visar henne en blandfond med riskrating 3 av 7 och som innehåller 50% aktier och 50% räntor, och som enligt diagrammet gett 74% avkastning de senaste tio åren. Allt till 1,35% avgift. Det tycker Sara låter tryggt och bra, så hon slår till. 

Låt oss reflektera lite över detta. Bankens riskrating säger inte hur hög risken är att spararen förlorar sina pengar, trots att det kan låta så (den risken finns också men är i realiteten mycket liten), utan om hur mycket fondens värde varierar över tid. Aktier rör sig mer än räntor, både upp och ner, och har möjlighet till betydligt högre avkastning. Så har spararen bara is i magen och tiden på sin sida är sannolikt en fond med 100% aktier bäst. Man brukar säga att ska man investera i aktier (och aktiefonder) ska man ha en tidshorisont på minst fem år. Då är chansen att man får ett positivt utfall tillräckligt stort även om man gör investeringen vid ett ogynnsamt utgångsläge.

Men avkastningen då? 74% är väl inte dåligt? Nja, över 10 års tid är det inte särskilt imponerande. Stockholmsbörsen har gett ca 150% avkastning under den tidsperioden. Det blir 9,6% genomsnittlig årlig avkastning mot blandfondens 5,7%. Om Sara satt in 10.000 kr i blandfonden dag 1 och sedan sparat 2.000 kr i månaden i 10 år hade slutresultatet blivit 337.000:- Hade hon istället valt en billig indexfond hade resultatet blivit 416.000 :- Sedan kan man ju givetvis ha flera olika fonder, men detta är ett exempel.

Sara är ung och har gott om tid och hon har inkomst och ett boende. Det rätta för henne hade förmodligen varit en aktiefond med 5-6 i riskrating, men hon måste också förstå att värdet på hennes investering kan variera kraftigt över tid och att det gäller att inte drabbas av panik, utan målmedvetet bara fortsätta att månadsspara. Det är lättare sagt än gjort, jag vet, när värdet av ditt sparande minskar med 50-75%, men det går att lära sig. Så fundera över vilken risk du är beredd att ta med ditt sparande. Många, och särskilt kvinnor, tenderar att ta för låg risk med sitt sparande. Kanske beroende på ett olyckligt språkbruk. Sedan finns det givetvis många andra scenarion där spararen ska använda sitt kapital inom en snar framtid. Då är det rätt med låg risk. 

Det bästa vore om banker och andra finansiella institut bytte ut ordet risk mot tidshorisont. Jag försöker tänka tidshorisont när jag ser ordet risk. Gör det du också så kan du lättare välja rätt riskklass.